Under perioder tidigare i mitt liv hade jag orden I am enough som bakgrund på min telefon. Som en ständig påminnelse om att jag var bra som jag är.
Och det kan ju vara en fin tanke, men den är inte helt sann.
Och det är många gånger så, att det som lurar oss är väldigt nära sanningen, speciellt när det paketeras på ett fint sätt.
Visst, vi är som vi är, och vi som människor ska inte döma varandra för vilka vi är. Vi kan kritisera handlingar och idéer, men vi ska inte döma varandra. Eller oss själva då, som denna fras ofta handlar om.
Tanken, vad jag förstod, var att jag var värdig att finnas till och jag var som jag var. Det handlade om att stärka mig själv.
Mycket inom personlig utveckling handlar om det, att stärka sig själv. Det är inget fel att jobba på att bli en bättre människa, en bättre version av sig själv. Däremot är det, kan jag säga av egen erfarenhet, lätt att det blir väldigt självcentrerat.
Så, är jag verkligen enough? Om jag är det, varför ska jag då jobba på att bli bättre? Det känns ju meningslöst att bättra på något som är bra. Om det ens är möjligt?
Förändringen
Det hela ändrades för mig när en annan sanning uppenbarade sig för mig. Sanningen med stort S.
När jag insåg att jag var inte nog.
Inom mig har jag alltid varit en sökare, det har visat sig till och från på olika sätt. Nu i efterhand ser jag det verkligen som att något inom mig saknades. Då var det bara en strävan.
En strävan efter frid.
Det finns ett uttryck; there’s a God shaped hole in every heart
Och det är precis vad det är. Gud uppenbarade sig för mig, inte gud som jag trodde på innan, utan Gud med stort G. Tillsammans med insikten om jag aldrig kommer kunna nå hela vägen.
Gud vet om det, och därför sände han sin son, Jesus Kristus. Snickaren från Nasaret som levde det liv jag aldrig kommer kunna göra.
Och genom hans död och uppståndelse ger han mig möjlighet att bli enough.
I am NOT enough, but He is.
Han gav det till mig som en gåva, och jag tog emot den.
Min mänskliga strävan är inte slut, jag vill ha mer, men min strävan efter frid är över. Där är jag hemma.
Han gav det till mig som en gåva, och hans händer sträcker sig även till dig.
Om du vill ta emot den.
Lämna ett svar