Andras lidande känns i mig

För ett tag sen skrev jag om att jag inte kollar på nyheterna för jag ville inte mata mig själv med det elände som händer där. Det jag märkt är att när man matas med bilder på krig, våld, svält, lidande i alla de former så känns det fel inuti i mig. Samma sak om det handlar om hur regnskog skövlas, djur blir illa behandlade, korallreven dör, plasten i haven. Det gör ont. Kan du känna likadant?

Ett medvetande, olika perspektiv. Vi är alla samma. Om du känner en smärta eller obehag i dig när du ser lidande eller död är för att det händer dig. Det är det enklaste beviset för att vi alla är en, du kan känna det. Jag kan känna det. Därför gör jag nu det jag gör, med denna sida, med Tillsammansbloggen, med Alla Höör Ihop, med alla runt om mig. Jag vill sprida ringar på vattnet, ringar av kärlek och förståelse. Jag har fått så mycket till mig nu, jag har lyssnat så länge att det är dags för mig att tala ut.

Beskriv gärna hur du känner när du ser lidande på tv, jag gör detta med sig. Kommentera här under <3

Insikten att vi alla är en

Insikten om hur vi alla hänger ihop, att vi alla är en, är något som kommer till mig starkare och starkare. Just nu är jag i en period där jag funderar mycket på ordet och konceptet gåva, att livet är en gåva. Det efter att jag just nu tar en kurs som heter Living in the gift.

Tänker mycket på hur det kan se ut om vi åter igen börjar bygga våra samhällen genom gåvoekonomi. Tänk dig hur det fungerar idag när banden mellan oss klipps direkt när vi betalar för något. Jag klipper din gräsmatta, du ger mig en hundring, vi är kvitt. Vi bygger inga relationer med varandra, inga band. Tänk istället så här: jag klipper din gräsmatta, du ger mig ingenting, vi har ett band. Du känner tacksamhet och en känsla av att vilja ge tillbaka. Men det du ger behöver inte vara till mig, du kan ge åt ett annat håll för om vi bygger ett samhälle och en gemenskap på detta så kommer det går runt och tillbaka till mig från något håll.

Detta sätt att se och tänka resonerar så väl inuti mig ju mer jag tänker på det. Visserligen väldigt kortfattat, detta är något som berörs bäst i samtal. Hur känner du?

Att vara självisk

En annan sak jag tänkt på är hur själviskhet och girighet hänger ihop med denna bild av separation vi lever i. Men är det fel att vara självisk? Om jag ser att vi är alla en känns det inte fel att vara självisk. Det du ger till andra ger du dig själv, älskar du dig själv älskar du andra. Men det handlar om att hitta den känslan inuti sig själv, jag är du! Det ska kännas autentiskt.

Känner du till gyllene regeln? Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Den återkommer i många religioner och gamla läror och handlar om samma sak. Allt du gör har en påverkan och du får själv välja hur du vill påverka. Ibland kan inte saker förutses, då kan det bli ett så kallat misstag att lära sig utav. Men ha det med dig, gyllene regeln. För den andra personen är du.

Det är du!