Kärlek & Tacksamhet – Välj din egen väg

Hör mig läsa texten

Det finns så många regler om hur man ska tycka och ska va
men allt dom säger till mig är inget jag vill ha
Nä allt som blir utskrivet till mig, av samhället, nej
det är ingenting för mig, jag vill göra min egen grej
Om jag tittar tillbaka och ser hur jag hamnade här
kan jag se att det är av självaste livet vi faktiskt lär
Och även om Min skolgång var ganska enkel och utan problem
känns det som allt det viktiga, det har jag lärt mig sen

När skolan var slut skulle jag finna ett arbete,
det blev skiftarbete, nattarbete, kvällsarbete, grovarbete
ett jobb, en anställning, allt för ett gott samvete
Det gick en tid och jag hörde talas om ett sätt
hur vi kan leva utan pengar och det kändes helt rätt
En värld där vi tillsammans arbetar för helheten
Så nu jobbar jag för att göra dig medveten
Medveten om det som i Afrika kallas Ubuntu
där vi möter världen med insikten att jag är du
Jag är den jag är på grund av vem vi alla är
När jag ser världen så här känner jag mig helt kär
En värld där vi alltid arbetar för varandra, med andra
Åt det håll vill jag nu med er framåt vandra

Jag fann också andning, meditation och yoga
som i mitt inre fann en låga, och en styrka att våga
I mitt hjärta har jag alltid velat andra väl
nu har jag förstått att viljan till det kommer från min själ
En förståelse i mitt hjärta att vi alla är en,
en kärlek så ren, omsluter oss alla med sitt sken
Så låt oss sluta våra händer tillsammans i denna verklighet
och visa att det enda vi behöver är kärlek och tacksamhet

Andras lidande känns i mig

För ett tag sen skrev jag om att jag inte kollar på nyheterna för jag ville inte mata mig själv med det elände som händer där. Det jag märkt är att när man matas med bilder på krig, våld, svält, lidande i alla de former så känns det fel inuti i mig. Samma sak om det handlar om hur regnskog skövlas, djur blir illa behandlade, korallreven dör, plasten i haven. Det gör ont. Kan du känna likadant?

Ett medvetande, olika perspektiv. Vi är alla samma. Om du känner en smärta eller obehag i dig när du ser lidande eller död är för att det händer dig. Det är det enklaste beviset för att vi alla är en, du kan känna det. Jag kan känna det. Därför gör jag nu det jag gör, med denna sida, med Tillsammansbloggen, med Alla Höör Ihop, med alla runt om mig. Jag vill sprida ringar på vattnet, ringar av kärlek och förståelse. Jag har fått så mycket till mig nu, jag har lyssnat så länge att det är dags för mig att tala ut.

Beskriv gärna hur du känner när du ser lidande på tv, jag gör detta med sig. Kommentera här under <3

Ubuntu, medvetenhet och medkänsla i ett ord

Sedan jag för ett par år sen fann rörelsen Ubuntu Movement har jag ägnat mycket tid åt att sprida idén om hur vi som människor kan leva tillsammans. Ordet ubuntu är ett afrikanskt uttryck som har fått många förklaringar varav den mest använda är “jag är den jag är på grund av vem vi alla är”. Det betyder alltså att allt jag gör påverkar dig och vice versa, vi är alla en.

Det kan ibland ta lite tid för den insikten att sjunka in men när den gör det, wow. Du har säkert hört talas om gyllene regeln, behandla andra som du själv bli behandlad. Egentligen samma innebörd. För det du gör mot andra, det gör du mot dig själv. Vi är alla del av samma planet, samma universum, samma medvetande. Sammankopplade.

Det är det jag arbetar utifrån i allt jag gör, när jag ser en annan människa försöker jag se hen som en del av mig och jag en del av hen. När jag gör det så är det mycket lättare att möta andra med kärlek och respekt, vilket är vad världen behöver. Sen innebär inte det att jag alltid är på den nivån att jag klarar det, jag är bara människa.

Desmond Tutu pratar om Ubuntu

När det gäller Ubuntu movement och det arbetet vi göra i Alla Höör Ihop grundar sig det på filosofin om Ubuntu. Och att alla människor är unika, har naturliga talanger och andra förvärvade kunskaper. Dessa kunskaper används till hela samhällets bästa. Glöm att arbeta för dig själv, vi arbetar för varandra med det vi är duktiga på och älskar att göra. När vi får den möjligheten kommer vi skapa ett överflöd som räcker till alla.

Det är vad det handlar om. Tiden för förändring är här.

Måste jag odla för självförsörjning?

I många år har jag haft en romantisk dröm i mitt huvud, att bo på en plats där jag kan odla min egen mat, få det jag behöver direkt från gården. Jag har velat komma så nära självförsörjning som möjligt. Anledningen har bland annat varit att slippa vara beroende av detta system vi har skapat, ett system som ändå är på väg åt fel håll. Ett system där vi snart kan bli tvungna att ställa om till småbruk ändå. Det system jag tänker på är det konventionella jordbruket, med stora mono-odlingar beroende av maskiner som går på olja. Vi behöver tänka mer hållbart, lokalt. Men måste jag ägna mig åt odling?

I våras, tror det var i mars, började jag en kurs på Holma folkhögskola som fokuserade på grunderna i skogsträdgårdsodling. Och med min dröm i bakhuvudet kändes det alldeles utmärkt och precis i rätt tid. Jag har inte så mycket erfarenhet av odling sedan tidigare, så nu var det dags.

Kursen är väldigt intressant, den pågår fortfarande, och jag har lärt mig massor väldigt snabbt. Vi har tagit sticklingar, pratat om jord, nyttodjur, matlagning och mycket annat. Vid flera tillfällen har vi fått växter med oss hem som vi kunde ta hand om och få att leva vidare. Men jag har inte kommit igång med min odling. De stod länge på uteplatsen tills någon annan planterade dem.

Flera av de jag bor med odlar, vattnar och grejar hela tiden och jag, jag sitter vid datorn, är iväg och gör saker med andra människor och äter av det som odlas. Jag har världens möjlighet att verkligen vara med i odlingen, men jag gör det inte. Varför? Jo, jag har kommit på att jag har inget intresse av att engagera mig i att odla. Så enkelt är det.

Men har nu min dröm om självförsörjning spruckit? Inte enligt min mening. Visst jag bidrar inte så mycket till odlingen av maten, men jag hjälper till att äta upp den. Och om vi tänker på hur Ubuntu-filosofin är så är det så här det ska vara. Man ska bidra med sina talanger och kunskaper för allas bästa. Och min talang är inte odling, det är något annat. Vad det kan vara får vi diskutera i ett annat inlägg, det enda jag kan säg är att jag är…

en enkel man

Jordbruk i framtiden

I mars påbörjade jag en kurs som heter Skogsträdgård introduktion och handlar om hur man kan odla i en så kallad skogsträdgård. Det fick mig att vilja skriva lite om hur jordbruket idag ser ut och hur det kan komma att se ut i framtiden.

Det jordbruk vi har idag och har haft ganska länge är väldigt energikrävande. Vi har stora öppna fält med en gröda i taget som vi varje år behöver så igen vilket betyder att varje år måste stora resurser läggas på sådd och skörd och en del arbete där emellan.

Sedan vi började använda olja har produktionen ökat och effektiviserats och det småskaliga jordbruket har försvunnit mer och mer. Monokulturen med samma gröda på stora ytor har växt mycket. Det resulterar i utarmade jordar och mindre näringsrika produkter, mindre biologisk mångfald bland växter vilket påverkar många djur och insekter negativt.

Eftersom att konsumtionen ser ut som den gör producerar vi också mycket mer mat än vi använder och en stor del slängs. Energikrävande framtställning och mycket mat slängs. Hmm, känns som något är galet här.

Vi borde återgå till det småskaliga jordbruket igen och det känns som att fler och fler börjar förstå det. Reko-ringar, initiativ till gemensamma odlingar och kolonilotter med mera. Det känns bra att folk börjar inse men jag är tveksam det kommer gå tillräckligt fort att ställa om. En annan sak vi borde göra är att sätta igång skogsträdgårdar runt om i samhällena, en plats dit folk kan gå och plocka sin mat utan kostnad.

En skogsträdgård, när den väl är anlagd, kräver väldigt lite arbete. Det som tar mest energi är skörden, men om folk själva plockar det de vill ha löser det sig. Tillgång till gratis mat och samtidigt en promenad i skogen, kan det bli bättre. Också ett sätt för barn och vuxna att lära sig vad maten kommer ifrån, en kunskap som glömts bort de senaste decennierna.

Ännu bättre hade det varit om vi i samhället arbetat efter Ubuntu-konceptet då alla invånare har möjlighet att hjälpa till i odlingarna, lära sig mer och få gratis mat tillbaka. Tänk dig att du 3 timmar varje vecka arbetar i en odling och som tack får du gratis mat till dig och din familj. Låter som en bra deal tycker jag. Inte nog med att du får mat från den odling du arbetar i, du får också från de andra projekten i kommunen, kanske är det gratis bröd från bageriet.

Del 5, Flytten

Inom Ubuntu finns många härliga människor och jag kom i kontakt med en person som bor i Höör och var väldigt aktiv inom rörelsen. Eftersom jag hade en känsla av att faktiskt vilja göra någonting som gör skillnad i världen bestämde jag mig för att Höör inte är så långt borta och började planera min flytt dit.

Det var några saker jag ville ha klart innan jag flyttade. Det viktigaste var hur min relation med tjejen jag tagit mig an skulle påverkas och att vi kunde behålla en så bra relation som möjligt. Det andra var mer praktiskt, boende och jobb. Det slutade med att jag fick möjlighet att flytta in i ett rum hos den person jag fått kontakt med och jobb tänkte jag att det löser sig alltid.

Jag började göra mig av med saker, sälja, slänga (väldigt lite faktiskt) och skänka. Och började så klart söka jobb i Höör, vilket alltid är svårare när en ska göra det på distans. Efter jul och nyår var det dags att packa in allt i ett släp och åka ner, min käre far hjälpte mig. Och vet ni vad, jobbet löste sig samma vecka som jag flyttat ner. Jag fick jobb på en skola där jag arbetar som elevresurs, mitt arbete med människor fick fortsätta.

Vardagen här nere flyter på fint fast att tiden ibland känns knapp, jobba, umgås och lära känna nya människor varje vecka. Varje kväll ägnas för tillfället åt arbetet med Ubuntu Movement så kvällarna blir ibland sena.

Höör är en trevlig liten håla med mycket potential och härliga invånare, också många inflyttade vilket verkar lovande.

Nu när det riktiga arbetet med att förändra världen börjat ska det bli spännande att se hur det kommer att bli och utvecklas. Det och mycket annat kommer jag att skriva om här.

Vi ses i framtiden!

Del 4, Lösningen

Åter i Sverige och många återträffar, mycket kramar och mycket att prata om. Arbetslös och bostadslös bodde jag hemma hos min bror i Karlshamn till en början och fick lite ströjobb ett tag. Men jag hade mycket tid eftersom jag inte arbetade och kom i kontakt med en gammal vän som också gick hemma, hon var mammaledig med en liten. Den lilla var tre månader när vi började umgås. Relationen vi byggde upp under den tiden gjorde att jag inte åkte tillbaka till Australien utan stannade kvar.

Jag flyttade runt lite här och där, mest hemma hos andra men hyrde också en stuga i skogen några månader men flyttade därifrån när jag märkte att jag knappt var hemma. Sån är jag, trivs inte riktigt med att bo själv, ensamhet är inte min grej. Jag arbetade ett tag på ett lager, vilket var bland det tråkigaste jobb jag haft, och sedan inom stensättning.

Och hoppsan så impulsköpte jag ett hus utanför Svängsta med planen att bo där tillsammans med min vän och hennes två barn, men så blev det inte och jag bodde där ensam. När jag satt där i skogen på kvällarna var det inte ovanligt att jag tog sällskap av internet, ägnade bland annat mycket tid på Youtube och såg dokumentärer, diverse klipp, föreläsningar med mera och ansåg mig också ha råd med Netflix. Sprang där över en dokumentär som heter Zeitgeist vilken presenterade för mig en tydligare förklaring än jag tidigare fått till varför världen ser ut som den gör.

Eftersom jag förstått att något i världen var fel och sett olika orsaker passade det bra för mig att se något som gav en helhetsbild av varför många av världens stora problem över huvud taget finns till. När jag upptäckte att dokumentären hade en uppföljare blev jag givetvis nyfiken. Där presenterades inte bara problemen utan även en möjlig och trovärdig lösning kallad The Venus Project och jag såg ett ljus i tunneln. Äntligen kände jag ett större hopp för världen i stort!

Som vanligt tröttnade jag på att bo själv och sålde huset och hittade en lägenhet i Asarum där jag tänkte hålla mig tills jag visste mer om var jag skulle ta vägen.

Under tiden i huset bytte jag även arbete från stensättning till att arbeta med ensamkommande flyktingar på ett HVB-hem i Sölvesborg, och sedan på ett annat boende i Ronneby. Det var första gången jag på riktigt arbetade med människor och det gav mig mycket positiva känslor. Att arbeta med människor är givande på många sätt, dels relationerna man bygger men också hur man i ett längre perspektiv kan se en för personen positiv utveckling. Tyvärr är det en del negativa utvecklingar också inom den målgruppen, avslag, mental ohälsa med mera, så det kunde även vara ett tärande arbete.

Innan jag sålde mitt hus kom jag i kontakt med Ubuntu Movement som presenterade en annan lösning än den The Venus Project gjort. The Venus Project pratade mycket om att använda sig av tekniska lösningar för att lösa världens problem, släppa människor fria, och ge vetenskapen mer inflytande. Ubuntu handlar mer lokalt, att folket i varje by eller stad är med och formar sitt samhälle utifrån ett bidragande system där alla hjälper till för att alla ska ha det bra och vara inkluderade. Ubuntu pratar också om hur vi faktiskt skulle kunna nå dit och inte behöva vänta på att världen kraschade. Perfekt!