Ställ om! En kurs i framtidstro

Den 20 augusti 2018 började en kurs på Holma folkhögskola, kursen hette Ställ om. Där satt 18 personer i ring och stirrade på varandra, blandade åldrar, från olika håll i Sverige och med olika perspektiv på världen. Några kände varandra, men de flesta var nya ansikten. Inte kunde någon av oss tro att det skulle bli så magiskt.

När det nu vid midvinter var dags att få kursintyget och säg hej då förstod jag hur mycket denna grupp har betytt för mig. Tårarna samlades i ögonen och en hel del snyftande blev det under dagen. Det har varit en fantastisk tid under dessa fyra månader.

Tillsammans odlar vi en bättre värld

En kurs i perspektiv
Kursen har letts av två härliga människor som kompletterat varandra på ett sätt man inte möter någon annanstans än just på såna här ställen. Holma är en plats där människor kan växa, utvecklas, stärkas. Nu låter jag som en säljare. Men jag har verkligen älskat denna tid och när jag nu ser tillbaka kan jag verkligen se hur mycket jag har lärt mig. Innehållet har varit så brett att det ibland känts förvirrande och jag har ibland inte förstått varför vi ska lära oss en viss sak. Men nu fattar jag, allt hänger ihop.

Allt från civil olydnad, anlägga kompost och svampodling till bokföring, affärsplan och friluftsliv. Jag är extremt tacksam för allt jag har lärt mig under kursen, både ren fakta men framförallt förhållningssätt till världen och alla i den. En kurs i perspektiv! Älskar att lära mig nya saker och denna kursen har gjort det på ett intensivt men ändå avslappnat vis. Bra jobbat!

Tack klassen
Tack till Chris, Hugo, Caroline, Magnus, Claudia, Carolina, Jonathan, Karin, Helene, Lina, Marcus, Rebecca, Karin, Shayenn, Helen, Nina, Mikala, Ellen och Ava! Ställ om 2018, vilken klass!

En klass med klass helt enkelt <3

Det jag känner nu, med infallsvinkeln jag hade före kursen, är att vi lever i en tid av experimenterande. Världen fungerar inte just nu, det är inget optimalt system som vi som civilisation använder oss av och i detta nu håller det på att ändras. Vi är många som vill skapa något bättre, men eftersom det inte finns något perfekt system att härma får vi helt enkelt prova oss fram. Det är det vi gör, hela tiden. Så länge vi gör det med omtanke för naturen, varandra och oss själva (vilket ändå är samma).

Vi ses i framtiden!

None of your business

Hur ofta gör du en viss sak för att andra ska tycka något om dig? Tänk efter, svara ärligt. Jag kommer ibland på mig själv efter jag sagt eller gjort en viss sak. Undrande står jag där, frågar mig själv varför.

Det känns som att vi redan tidigt får lära oss att vi ska prestera för att vi ska vara till nytta för samhället, vi bedöms för vad vi gör och säger. När sådana krav kommer tidigt i livet bär vi det med oss länge utan att ifrågasätta det. Men samtidigt blir man tillsagd att skita i vad andra tycker. Allt tycks säga emot vartannat och det är inte konstigt att förvirringen blir stor när man försöker ta reda på vem man är.

Om du som läser detta nu känner igen dig, att du ibland kommer på dig själv att styra ditt handlande och tänkande efter vad andra ska tycka om dig, så ska jag säg en sak. Jag tycker det låter fel att skita i vad andra tycker. Det är bättre att se det som att det inte har med dig att göra. Det är du som har ansvar för dina handlingar och dina tankar, likadant är det för alla andra. De får ta ansvar för sina tankar och handlingar. What other people think of you is non of your business.

Blanda inte ihop detta med sköt dig själv och skit i andra vilket jag tycker låter fruktansvärt. Men du kan inte ta ansvar för vad andra gör. Du kan heller aldrig förändra någon annan, ingen kan förändra dig. Det är bara en själv som har den makten, och det ansvaret. Så bli mer medveten om dig själv innan du dömer eller tar ansvar för vad någon annan gör eller tänker.

Fira dig själv varje gång du går ett steg extra, stora som små. Foto: Carolina Hellrup

Kom in i ringen

I våras blev jag introducerad till cirkeln som ett sätt att finnas tillsammans. Jag har säkerligen tidigare varit i cirkel, men inte på det sätt jag nu under ett halvår har upplevt. Cirklar där man får möjlighet att synas, höras, lyssna och verkligen vara en del av helheten.

Det började enkelt på Holma folkhögskola, vi samlas alltid i ring på lektionerna och börjar dagen med att checka in, man får helt enkelt möjlighet att säga hur det är med en. Ibland kan man prata om vad man gjorde i helgen, ibland kan man prata om hur ledsen man är för att någon har gått bort och ibland kan man passa utan att säga något. Det har lärt mig hur viktigt det är att vid varje tillfälle få möjligheten att själv känna vad man vill berätta. Men också hur viktigt det är att alla verkligen får möjligheten att ens säga något utan att andra avbryter.

Förutom i skolan har jag hamnat i cirklar i andra sammanhang, ofta runt en eld. När man samlas runt en eld tillsammans känns det så verkligt på något vis. Det känns mänskligt, som att något i en vaknar till liv. Ibland har vi samlats för att sjunga, andra för att dela med sig av varandra. Men alltid har kontakten i ringen varit stark och viktig. Varje gång jag går in i cirkel, desto närmare känner jag att jag kommer känslan av att vi alla är ett.

Detta med cirklar är något jag kommer ta med mig överallt i livet, det är ett mycket bra verktyg för att locka fram det mänskliga i oss och ge plats för varandra. En perfekt cirkel är där alla kan se varandra i ögonen. Hur har du det i ditt liv, finns det möjlighet att föra in cirkel någonstans? Skapa en cirkel och låt alla i cirkeln få säga hur de mår och se vilken fantastisk gåva du har runt dig. Människor är fantastiska och du är en del i helheten, du är viktig, du får plats. Så…

Kom in i ringen!

Pusselbitar faller på plats

11 juli drog det igång, Öland Roots 2018. Mycket har hänt sedan förra festivalen, särskilt på ett personligt plan. Jag såg fram emot festivalen men hade också en annorlunda känsla gentemot tidigare år. Detta året hade jag inget som helst sug efter att festa, ville inte dricka ens en öl. Och jag kände det på mig redan innan, att det skulle bli en nykter festival. Befann mig också på ett annat plan i livet och hade andra insikter om mig själv och mycket annat.

Härvaro på Öland Roots 2018

Tidigare i år sa jag, både till mig själv och andra, att detta året skulle bli speciellt, ett år att komma ihåg. Jag kände det på mig men kunde inte veta mer än så. Visst, jag flyttade till Höör med en vision och det var troligen en del av känslan. Men det har blivit mycket djupare än så och det känns helt fantastiskt. Under våren har människor kommit in i mitt liv vid rätt tillfälle, saker har hänt och dykt upp när det skulle. Det har verkligen flutit på som ett vatten. Det känns verkligen som jag är på rätt väg.

För varje dag som går känner jag mig mer och mer förälskad i livet och kan verkligen se det vackra i det. Därför har jag inte känt något sug efter att berusa mig, med något. Då hade jag ju missat livet med klarhet. Så känns det. Och under Öland Roots fick jag verkligen uppleva det. Har aldrig varit så hög på festivalen någon gång, men ändå helt nykter. Jag kunde verkligen känna kärleken från festivalen, från besökarna, artisterna, arrangörerna, musiken, jorden. När man stod bland dammet på spelningarna stod man i ett hav av kärlek.

Fick kontakt med människor på ett annat sätt, umgicks på ett annat sätt. Jag var med samma personer som tidigare år men även med andra, där fanns fler världar fast känslan av samhörighet var enorm. Allt hör ihop.

Nu fortsätter livet och jag minns festivalen som något vackert, ser framåt för nästa upplevelse men lever här, nu. I varje ögonblick händer livet och jag försöker verkligen leva i nuet och ta vara på ögonblicken.

Tack!