Att acceptera känslor som vi ser som negativa är ett viktig steg mot en helande och mot en mer hel värld. Sorg, ilska, rädsla och många andra. När vi börjar acceptera dem istället för att försöka dölja eller mota bort dem kan vi öka vår förståelse om oss själva och vår plats i världen. Därmed kan vi gå vidare och utforska de känslor vi se som mer positiva, glädje, lycka, tacksamhet.
Jag genomgår just nu en kort online-kurs gjord av Pachamama Alliance som riktar sig till aktivister av olika slag. Den handlar om hur vår värld ser ut och hur vi kan arbeta för att göra en positiv förändring. I början gick vi igenom hur världen ser ut och vad vi gör emot vår planet och varandra, var vi är idag.
Och jag som på senaste tiden fokuserat på positiva förändringar, lösningar och inte så mycket på det negativa drabbades av en stor sorg. Även om det inte var något nytt utan något jag kände till var det ett tag sen jag gick in i den känslan av sorg. Jag satt med tårar i ögonen i soffan och kände hur jag ville omfamna hela världen och bara säga “förlåt”. Att inse att jag är en del av problemet, jag bär på ansvar för hur vår planet behandlas. Med det ansvaret kommer också makten att faktiskt göra någonting.
På ett personligt plan har jag också den senaste tiden stött på en ilska inom mig och det är en del av mig som jag sällan visat eller låtit komma fram. Även där är det viktigt att låta det komma fram. Så jag skriker och slår ibland för att det behöver komma ut och det är något jag kommer arbeta mer med.
När vi vågar möta våra känslor och acceptera dem som en del av oss kan vi lättare ta oss igenom dem och ut på andra sidan. Strävan mot lycka ska finnas kvar, men släpp tanken om att alltid vara glad. Var sann mot dig själv och vad du känner, känn känslan, sen släpper du taget. Ju mer du motar den, desto starkare växer den sig, under ytan.
Så tillsammans med mina egna negativa känslor fortsätter jag mitt arbete som en positiv förändringsagent.
