Detta året har jag och flera andra märkt att det är väldigt mycket bär och andra frön på träd och buskar. Som att de producerar mer än vanligt, ett överflöd. Varför just detta året?

Jag har hört teorier om att det beror på torkan förra året, att naturen vill göra vad den kan för att överleva och sätta fler frön i marken. Som ett desperat försök att sprida sin avkomma, ju fler frön som sätts, desto fler överlever. Men det känns som det gamla sättet att tänka, “starkast överlever”. Senare studier visar att det inte är riktigt så.

Kanske det istället är så att naturen vill visa oss att vi lever i ett överflöd och om vi bara litar på henne så kommer hon ta hand om oss. Så kan vi ta hand om henne genom att ge tillbaka istället för att bara ta. Vi är del av naturen och naturen en del av oss, vi är sammankopplade med planeten vi bor på. Som en del av helheten. Kan det vara så att den inneboende intelligensen i Gaia vill visa oss vad vi kan ha? Överflöd!

I helgen var jag iväg på en kurs utanför Järna, Naturliv. En kurs med inriktning på överlevnad men med ett stort fokus på gemenskap och gruppen. Där vi gemensamt kan förstå livet i naturen, hur man praktiskt gör men också vad det emotionellt och mentalt innebär.

Vi kommer träffas en gång i månaden och spendera två dygn tillsammans. Utan klocka, med solen som enda riktmärke på dygnet. Det ger en chansen att verkligen vara i nuet tillsammans med de runt omkring och naturen och lämna allt annat. Vi hämtar vatten från sjön, gör allt mat över öppen eld, samlar ved, gör våra behov.

Så småningom ska vi skala av mer och mer av det vi har med oss. Tält, sovsäckar, liggunderlag. Nästa gång ska vi göra våra egna skålar och skedar. Där fiskas också en del. Vi ska helt enkelt lära oss leva av det överflöd som finns i naturen. Som vi människor gjorde förr och borde lära oss mer utav som grupp.

Det var flera som uttryckte en enkelhet i det levandet vi hade där och jag skulle också säga meningsfullhet. Alla sysslor behövs göras och man gör dem med glädje, utan en känsla av måste. Samtidigt fanns det tid att bara sitta och titta på träden eller prata med varandra. När vi samarbetar med meningsfulla sysslor finns det även överflöd av tid.

Det kommer bli en intressant resa att komma närmare naturen, mig själv och gruppen. Jag kommer inspireras och ta det med mig ut i mitt andra arbete som också handlar om gemenskap och meningsfullhet. Och jag kommer personligen att växa och utvecklas som person, tack vare gruppen. Spännande framtid!