Personligt

25 år senare är du gift

När jag gick i lekis kom det en ny kille till klassen, inget konstigt med det så vi lekte på som vanligt. Cyklade runt på trehjulingarna, lekte i sandlådan, ja sånt man gör på lekis. Inte visste jag att 25 år senare skulle jag stå på hans bröllop och fira hans kärlek. Men så blev det, nu är du gift.

I många år följde vi varandra i skolan, vi hade syslöjd tillsammans, lärde oss räkna tillsammans, övade gångertabellen under din loftsäng i ditt rum och mimade till Kenneth & The Knutters på roliga timmen. Vi bodde på varsin sida byn så det blev en del cyklande, då passade vi såklart också på att cykla i skogen. Du hade inte riktigt samma cykel du har idag när du swishar förbi träden.

Jag kommer ihåg att jag en gång gjorde en pakt med min mamma, att inte äta godis på ett år och få 1000 kronor. Det var så klart i samma tid som vi hade vår snattar-fas så godis fanns det ju gott om. Men vi var duktiga och diskreta, godispappret gömde vi under annat papper i min papperskorg så det gick bra. Tills du sparkade omkull papperskorgen när mamma kom in, och godispappret bara vällde ut på golvet. Mamma tittade på mig, och gick sedan ut och stängde dörren utan att säga nånting. Och jag fick inte min tusenlapp. Tack för den.

Mopeden kom och din gamle Zündapp hade potential att köra ifrån de flesta, och gjorde ett tag. Vi testade lastkapaciteten genom att vara 9 personer på sadeln men kom fram till att det inte var att rekommendera. Vi tjuvrökte bakom gympasalen på Mörrumsskolan, tills vi kom på att det gick precis lika bra på kotorget. Då tänkte vi också att vi hade åldern inne för folköl, en hade ju ändå fyllt 14.

Sen kom tiden för flickor, vi provade oss fram båda två fast att jag fastnade längre hos mina. Oskulden försvann och vi berättade för varandra med stora ögon om hur det var. Det snacket har förändrats idag.

När gymnasiet kom var det första gången som vi inte gick i samma klass, vi valde olika vägar i livet och så har det fortsatt. Vi lyckades hålla kontakten trots nya vänner i våra liv, det blev mer sällan i vissa perioder och oftare i andra. Livet rullade på, på olika vägar men ändå parallellt. Så har det varit sen dess, nu bor du i skogen utanför Växjö och jag mitt i Skåne.

 

Men även om den geografiska distansen är där och vi har våra meningsskiljaktigheter kan jag fortfarande ringa dig när jag behöver det. Även om du knappt förstår vad jag pratar om så kan du ändå lyssna. Du har ett gott hjärta med kärlek som vill ut, nu är det dags att släppa ut den. Du har träffat någon som ger dig glädje i skratt och en fantastisk känsla i ditt hjärta. Jag önskar er all lycka!

Kärlek <3

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.